Fagfellevurdert artikkel
Av
Olof Pavalder
Adjunkt i socialt arbete vid Linnéuniversitetet,
olof.pavalder@lnu.se
DOI
https://doi.org/10.69625/318192.XBPJ3192
Publisering
Manus innsendt: 21.11.2025
Publiseringsklar: 19.10.2026
Trykket i Tidsskriftet Musikkterapi 49(2) s. 39-48.
På nett: 21.10.2026
Fagfellevurdert artikkel
Abstract
Denna artikel belyser deltagares erfarenheter och upplevelser av funktionsinriktad musikterapi (FMT) och hur personer med stroke/strokeliknande tillstånd kan röra sig från en sjukdomsidentitet till ett annat självvärde. FMT-metoden syftar till att stärka bristande funktioner genom att genomföra rörelser till musik. I metoden används olika uppställningar av trummor som stimulerar till rörelser. Artikeln utgår ifrån kvalitativa intervjuer och innehåller fem intervjupersoner och sammanlagt 12 intervjuer. I ljuset av teorier från samhällsinriktad musikterapi kan vi se hur musikterapi inte enbart stärker personens funktioner utan också bidrar till upplevelser bortom sjukdom. Men för att kunna uppleva ett annat självvärde behöver deltagarna tillägna sig musikterapeutens ”språk”, vilket förändrar deras initiala skepsis inför vissa metodinslag.
Abstract (Engelsk)
This article highlights service users’ perspectives and experiences of Functionally Oriented Music Therapy (FMT) and how individuals with stroke/stroke-like conditions can move from a disease identity to another sense of self-worth. The FMT method aims to strengthen impaired functions by engaging in movement activities accompanied by music. In this method different drum setups are used, to stimulate movement. The article is based on qualitative interviews with five participants and a total of 12 interviews. Based on theories from community-oriented music therapy, we can see how music therapy not only strengthens individuals’ functions, but also contributes to experiences beyond illness, such as joy and a sense of self-confidence, in other words, another sense of self-worth. Resistance to specific method components initially occur, but over time participants develop an understanding the music therapist’s “language”, which transforms their initial scepticism towards these elements.
Sökord: Music therapy, Stroke, Service user’s perspective, Holistic perspective, Functionally Oriented Music Therapy (FMT)
Blumer, H. (1969). Symbolic interactionism: Perspective and method. University of California Press.
Bossius, T. & Lilliestam, L. (2012). Musiken och jag: Rapport från forskningsprojektet Musik i människors liv. Bo Ejeby Förlag.
Braun, V. & Clarke, V. (2022). Thematic analysis: A practical guide. SAGE.
Chou, C-H., Chen, P-C., Huang, Y-C., Yang, T-H., Wang, L-Y., Chen, I-H., Lee, H-J. & Lee, Y-Y. (2024). Neurological music therapy for post-stroke depression, activity of daily living and cognitive function: A pilot randomized controlled study. Nordic Journal of Music Therapy, 33(3), 226–237. https://doi.org/10.1080/08098131.2023.2280968
Dimitriadis, T., Mudarris, M. A., Veldhuijzen, D. S., Evers, A. W. M., Magee, W. L. & Schaefer, R. S. (2024). Music therapy with adults in the subacute phase after stroke: A study protocol. Contemporary Clinical Trials Communications, 41. https://doi.org/10.1016/j.conctc.2024.101340
Ellis-Hill, C., Payne, S. & Ward, C. (2000). Self-body split: Issues of identity in physical recovery following a stroke. Disabilities and rehabilitation, 22(16), 725–733. https://doi.org/10.1080/09638280050191990
Granberg, A. (2004). Det måste få ta tid: En studie av musikterapeuters verksamhet i skolan. Centrum för musikpedagogisk forskning.
Grau-Sánchez, J., Duarte, E., Ramos-Escobar, N., Sierpowska, J., Rueda, N., Redón, S., Veciana de las Heras, M., Pedro, J., Särkämö, T. & Rodríguez-Fornells, A. (2018). Music-supported therapy in the rehabilitation of subacute stroke patients: A randomized controlled trial. Annals of the New York Academy of Sciences, 1423(1), 318–328. https://doi.org/10.1111/nyas.13590
Hjelm, L. (2005). Med musik som medel: FMT-metoden, som den blev till. Musikterapiinstitutet.
Holmqvist, G. (2018). Bildterapi – en väg till inre förändring och förbättrad hälsa. Högskolan i Halmstad.
Jeong, S. & Kim, M. T. (2007). Effects of a theory-driven music and movement program for stroke survivors in a community setting. Applied Nursing Research, 20(3), 125–131. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2007.04.005
Kristiansen, A. (1999). Fri från narkotika: Om kvinnor och män som har varit narkotikamissbrukare. Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Lilliestam, L. (2009). Musikliv: Vad människor gör med musik – och musik med människor (2:a uppl.). Bo Ejeby Förlag.
Lim, K.-B., Kim, Y.-M., Lee, H.-J., Yoo, J., Hwang, J. & Kim, J.-A. (2013). The therapeutic effect of neurologic music therapy and speech language therapy in post-stroke aphasic patients. Annals of Rehabilitation Medicine, 37(4), 556–562. https://doi.org/10.5535/arm.2013.37.4.556
Northcott, S. & Hilari, K. (2011). Why do people lose their friends after a stroke? International Journal of Language & Communication Disorders, 46(5), 524–534.
Ritzer, G. & Stepnisky, J. (2014). Modern sociological theory (8th ed.). SAGE Publications.
Rosin, Å., Ericsson, M. & Larsson, K. (2015). The effects of functionally oriented music therapy on body function and quality of life in chronic stroke survivors and on patients with Parkinson’s disease. Music and Medicine – An interdisciplinary journal, 7(2), 14–19. https://doi.org/10.47513/mmd.v7i2.398
Shum, D., Fleming, J., Ownsworth, T. & Beadle, E. (2016). The Impact of Traumatic Brain Injury on Self-Identity: A Systematic Review of the Evidence for Self-Concept Changes. Journal of Head Trauma Rehabilitation, 31(2), E12-E25. doi.org/10.1097/HTR.0000000000000158
Skau, G. M. (2018). Mellan makt och hjälp: Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Liber.
Silverman, D. (2015). Interpreting qualitative data. London: Sage.
Small, C (1998). Musicking: the meanings of performing and listening. Hanover, NH: Univ. Press of New England.
Street, A., Magee, W. L., Oddy, M. & Odell-Miller, H. (2020). Neurologic music therapy in multidisciplinary acute stroke rehabilitation: Could it be feasible and helpful? Topics in Stroke Rehabilitation, 27(7), 541–552. https://doi.org/10.1080/10749357.2020.1729585
Särkämö, T., Tervaniemi, M., Soinila, S., Autti, T., Silvennoinen, H. M., Laine, M. & Hietanen, M. (2008). Music listening enhances cognitive recovery and mood after middle cerebral artery stroke: A randomized controlled trial. Brain, 131(3), 866–876. https://doi.org/10.1093/brain/awn013
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Wang, Z., Xue, Y., Sun, G., Yun, J., Li, Y., Chen, Q., Wang, J. & Ren, C. (2025). Effects of music-supported therapy for depression and cognitive disorders in people living with stroke and its impact on quality of life: A systematic evaluation and meta-analysis. Cerebrovascular Diseases, 54(6). https://doi.org/10.1159/000543361
Yan, Y., Chen, L., Zhang, H. & Liu, J. (2025). The efficacy of music therapy in speech and language rehabilitation for patients with post-stroke aphasia: A systematic review and meta-analysis [Preprint]. https://doi.org/10.2139/ssrn.5518254
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Zhang, J., Zhao, Y., Li, H., Yang, Y. & Tang, Q. (2024). Effectiveness of acupuncture plus music therapy for post-stroke depression: Systematic review and meta-analysis. Medicine, 103(37). https://doi.org/10.1097/MD.0000000000039681
Zhang, Y., Cai, J., Zhang, Y., Ren, T., Zhao, M. & Zhao, Q. (2016). Improvement in stroke-induced motor dysfunction by music-supported therapy: A systematic review and meta-analysis. Scientific Reports, 6. https://doi.org/10.1038/srep38521